Det är skillnad på att ha ansvar och ta ansvar.
Kvinnor tvättar, diskar, städar och tar hand om barn i större utsträckning än vad män gör.
En ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten visar att mycket lite har hänt.
Det är kvinnorna som gör det mesta av det dagliga oavlönade arbetet som krävs i ett hushåll – skurar, dammar, städar, diskar, fejar. Det är också oftast kvinnorna som tar hand om barnen och vabbar, lagar mat och tvättar deras kläder. Till det kommer det tunga ansvaret för föräldrar och släktingar som behöver hjälp.
Seglivade normer
Den ojämna fördelningen syns redan hos pojkar och flickor och mönstret är det samma bland äldre som inte längre arbetar.
Jämställdhetsmyndigheten konstaterar i sin utredning att normer verkar vara den tydligaste förklaringen till att det går så långsamt.
Men arbetsfördelningen i hemmet är inte frikopplad från hur det ser ut i resten av samhället, förklarar utredaren Johan Kaluza.
– Vi kan inte per automatik förvänta oss att nästa generation kommer att göra mer jämställda val. Vi lär av våra föräldrar, vi träder in på en arbetsmarknad som är könsstereotyp.
Artikeln fortsätter under bilden.
Lämnar över ansvaret
Han får medhåll av Lars Einar Engström, psykolog och författare med inriktning på jämställdhet.
– Det räcker med att titta hur det är i förskolan. Pojkarna får, nu som då, hjälp och uppmärksamhet och flickorna blir hjälpfröknar.
Han tycker att män är väldigt benägna att lämna över ansvar för barn och hushåll till kvinnorna i sin närhet.
– Hela tiden skjuts det över till en kvinna – fru, partner, mormor, farmor eller någon utifrån som får betalt. Har familjen till exempel städhjälp är det ändå kvinnan som ska projektleda den.
Fler fäder hemma
Ida Öun är docent i sociologi vid Umeå universitet och forskar på arbete, familj och jämställdhet. Hon pekar på att det finns undersökningar som visar på att vi vill ha förändring.
– Vi vill ha jämställt ansvar för betalt och obetalt arbete. Men det verkar inte jättelätt att ändra.
Normerna sitter hårt rotade, men det finns exempel på att det går att göra det med konkreta åtgärder, påpekar Johan Kaluza och tar föräldraledighet som ett exempel.
– Forskningen pekar ändå på att fäder tycks ta det lite mer som en självklarhet nu att vara hemma med barnen.
Sämre hälsa
Ida Öun lyfter också fram föräldraförsäkringen som ett område där man ser att politiken kan förändra normerna.
– Hur man delar på föräldraförsäkringen visar att det går att förändra. Den förda politiken har betydelse.
Artikeln fortsätter under bilden.
Rapporten innehåller förslag för att ytterligare jämna ut uttaget av föräldraledighet. Ett annat förslag är ett system likt tillfällig föräldrapenning för den som vårdar en anhörig. Det är inte tänkt som ett sätt att få bort obalansen i det obetalda arbetet, förklarar Johan Kaluza.
– Det är snarare till för att jämna ut de negativa effekterna som vi ser att framför allt kvinnor drabbas av. De går i pension tidigare eller går ner på deltid, eller får sämre hälsa. Det påverkar pensionen väldigt mycket om man går ner i deltid eller pension för tidigt.
BOEL HOLM/TT
Fakta: Rapportens förslag
Att införa en ny jämställdhetsbonus för att öka incitamenten för föräldrar att dela lika på föräldrapenningen. Den nya bonusen bör stimulera ett jämnare uttag under barnets tre första år och omfatta grupper som delar ojämnt på försäkringen.
Att införa nya begränsningar i möjligheten att få föräldrapenning efter att barnet har fyllt tre år.
Att nyblivna mödrar med diagnostiserade förlossningsskador ska få utökade möjlighet till sjukpenning.
Att socialförsäkringsskyddet för anhörig som vårdar en närstående ökar genom en ny försäkring.
Att delmålet bör förtydligas för att underlätta genomförande och uppföljning.
Att uppföljningen av delmålet bör stärkas samt att en ny och kontinuerligt återkommande studie av kvinnors och mäns tidsanvändning bör genomföras.
Källa: ”Livspusslet som inte går ihop”, rapport från Jämställdhetsmyndigheten
(TT)