En australiensisk ”sexualupplysare” har skapat en hetsig debatt bland nätanvändare efter att ha föreslagit att föräldrar ska be ett barn om lov innan de byter blöjor på det.
Deanne Carson hävdar att en ”samtyckeskultur” måste börja vid födseln, vilket väcker nyfikenhet och förvirring bland nätanvändarna, och en nätanvändare frågar om det också är nödvändigt att få ”samtycke från din katt för att byta sand i kattlådan”.
I en värld där teorier om föräldraskap utvecklas snabbare än någonsin, tar sig ämnet samtycke in på oväntade områden, inklusive blöjbyten. Att be ett barn om samtycke innan man byter en smutsig blöja kan låta opraktiskt, främst eftersom nyfödda och spädbarn saknar verbala färdigheter för att svara. Men Deanne Carson menar att det handlar mindre om att få ett formellt svar och mer om att lägga grunden för samtycke och respektfulla gränser så tidigt som möjligt.
Enligt Carson – som beskriver sig själv som ”sexualitetsutbildare, talare och författare” på Twitter – måste en samtyckeskultur börja redan vid födseln.
Hon förklarar att tanken är att betona respekten för barnets kropp och självständighet. Genom att berätta om handlingar – som ”Jag ska byta blöja på dig nu, är det okej?” – och pausa för att läsa av kroppsspråk kan föräldrar introducera spädbarn till begreppet personlig handlingskraft.
Bygga upp förtroende och kommunikation
Den självutnämnda experten menar att denna metod inte är avsedd att vänta på ett verbalt ”ja” utan att uppmuntra till en tvåvägskommunikation mellan förälder och barn.
”Naturligtvis kommer ett barn inte att svara ’ja mamma, jag skulle älska att få min blöja bytt’”, säger Carson i en intervju med australiska ABC. ”Men om du lämnar ett utrymme och inväntar kroppsspråket och väntar med att ta ögonkontakt, då låter du barnet veta att deras svar är viktigt.”
Barnläkare och experter på tidig barndom betonar ofta värdet av att svara på ett barns icke-verbala signaler, som kuttrande, fnissande eller rörelser, som en del av en sund kommunikation. Att införliva samtycke i blöjbyten ligger i linje med detta genom att göra barnen medvetna, på någon nivå, om vad som händer och involvera dem i processen.
”Vänsterns galenskap”
Men det är inte alla som ser detta tillvägagångssätt som praktiskt eller nödvändigt, och kritiker menar att spädbarn är alldeles för unga för att förstå begreppet samtycke. Rowan Dean, redaktör för ”The Spectator Australia”, menar att tanken på att be en bebis om lov att byta blöja är ”vänstervriden galenskap”.
Och John Rosemond – psykolog, kolumnist och föräldraskapsexpert – skriver att Carson vinner titeln ”den konstiga och den ännu konstigare för den mest bisarra idén någonsin”.
”En gång i tiden, och det var inte så länge sedan, skulle en person som föreslog att föräldrar skulle be spädbarn om samtycke till att byta deras blöjor betraktas som sinnessjuk av alla utom henne själv”, skriver Rosemond i Reno Gazette Journal. ”På detta paradoxala sätt blir Carsons ’samtyckeskultur’ i stället en familjekultur av förvirring, misstro, förnekelse och allomfattande dysfunktion.”
På nätet ledde Carsons kommentarer till en storm av konversationer, där många på sociala medier hånade hennes idéer och kritiserade hennes referenser.
”Ganska säker på att när en bebis gråter på grund av obehaget av en full blöja … det är samtycke. Jag skulle faktiskt gå ännu längre och kalla det ett krav”, skriver en användare på nätet.
En annan skriver: ”En självutnämnd ’expert’ vill att föräldrar ska be om lov innan de byter blöja på sitt barn. Det här säger mig att hon inte har någon erfarenhet av barn överhuvudtaget.”
En tredje nätanvändare reagerade på ett klipp som delades på X och sa ”Måste du be om lov från din katt för att byta sand i kattlådan? Nej. Om det stinker byt det. Samma sak med en bebis. Om den kissar eller bajsar, byt den bara!!!”
Får medhåll från andra
Vissa människor hoppade dock till hennes försvar och sa att Carsons avsikter var goda även om exemplet hon använde inte var det.
En nätanvändare skriver: ”Jag är allvarligt chockad över det negativa svar du fick på detta … spädbarn [och] småbarn lär sig att kommunicera långt innan de kan tala. Tack för att du tolererar trollen för att skapa dialog om detta. Även om du har fel, vilken möjlig skada finns det [i] att visa respekt?”
En annan kommenterar: ”Jag tror att hon vill uppmuntra till en konversation om samtycke bland barn men har gjort det till ett hån genom att ta det till det extrema. Bebisar kan inte samtycka till någonting. Aldrig någonsin. De är spädbarn! Deras säkerhets- och överlevnadsbehov antas.”
En annan skriver, ”Jag håller med Deanne Carson. Lätt att chatta med din bebis. Lätt att skapa ett klimat av samtycke i ditt hem.”
Även om debatten fortsätter är många överens om att det finns ett värde i att vara uppmärksam och kommunikativ med spädbarn, även om det inte handlar om samtycke. I slutändan kan valet att ”be” om samtycke komma att handla om individuella föräldrastilar och komfortnivåer. För vissa är att be om samtycke bara ytterligare ett sätt att odla en respektfull och kärleksfull relation med sina spädbarn, medan det för andra kan räcka med att helt enkelt engagera sig, observera och svara på barnets behov.
Vad tycker du om att Carson föreslår att föräldrar ska be barnen om lov när det gäller smutsiga blöjor? Låt oss veta vad du tycker och dela sedan den här berättelsen så att vi kan höra från andra!