”Vi lär inte för skolan utan för livet”, du kanske känner igen uttrycket?
En professor på den medicinska fakulteten kom en dag in i föreläsningssalen och överraskade sina elever med en oförberedd tentamen.
Professorn var en mycket pragmatisk man och ville gärna lära sina elever allt han kunde.
Inte bara om medicin utan även om livet. När eleverna såg provet började de flesta stöna, men klassens flitigaste elev satte genast igång och arbetade flitigt under tystnad.
När han kom till sista frågan, ”Vad heter kvinnan som städar i denna byggnad?”
Han skrattade och antog att det var ett skämt. Han svarade inte på frågan utan lämnade in provet till professorn och lämnade salen, han antog att man ändå inte skulle få några poäng för frågan.
Han visste hur kvinnan såg ut och skulle känna igen henne om han såg henne men namnet hade han aldrig hört.
När nästa elev kommit till sista frågan tittade han på professorn och frågade:
”Man får väl inga poäng för den här frågan?”
Han tittade på eleven och svarade lugnt, självklart får man poäng även för den sista frågan.
Ni förstår, under er livstid kommer ni att möta många människor. Alla är viktiga och betydelsefulla på olika sätt. Alla förtjänar att bli bekräftade med en hälsning eller ett leende oavsett vem det är.
Både provet och professorn etsade sig fast på elevernas minne för alltid.
Rätt svar var ”Marianna”.
Detta är verkligen en värdefull påminnelse.
Alla människor behöver bli sedda ibland. Alla har kanske inte ett spektakulärt jobb, men det behöver inte betyda att man inte jobbar hårt, och framförallt skulle våra liv bli mycket jobbigare om de människorna inte fanns.
Detta är en mycket bra anledning till att alla borde möta varandra med mer respekt.
Dela gärna om du också tycker att läraren hade ett viktigt budskap!