Ibland kan de små gesterna vara de som betyder allra mest. Det vet Anna Kaye MacLean. Hon tog med sin 7-åriga syster Arianna för att äta lunch på restaurangen Chili’s i Utah, USA. Arianna har autism och vill ha saker i en viss ordning vilket Anna trodde skulle ställa till det på restaurangen. Men incidenten med hamburgaren blev i stället en oförglömlig upplevelse som hon delade med sig av på Facebook. Hennes tänkvärda ord kan du läsa här nedanför och dela gärna om du också vill påminna någon om att vi kan göra någons dag med de enklaste av gester.
”Jag vill dela med mig av en upplevelse som jag hade på Chili’s i Midvale tillsammans med min man och min 7 år gamla autistiska syster. Arianna, min lillasyster, ville inte slösa någon tid när vår servitris, Lauren, hälsade oss välkomna.
Arianna var snabb med att beställa en cheeseburgare, saltgurka, pommes frites och mjölkchoklad innan Laurens ens hunnit kolla vad vi ville dricka. Lauren log och sa till Arianna: ”Okej! Jag är strax tillbaka med din mjölkchoklad!”.
När vi fått vår mat blev jag fundersam när Arianna inte ville röra sin cheeseburgare, utan i stället började hon äta strips. Jag frågade henne: ”Arianna, ska du inte äta cheeseburgaren? Då svarade hon lugnt: ”Nej, jag vill inte ha den.”
Cheeseburgare är hennes favorit. Så det här beetendet var väldigt märkligt. Så jag frågade: ”Varför vill du inte äta den?” Hon svarade: ”Den är trasig. Jag behöver en annan, som är hel.”
Då förstod jag varför hon inte ville äta den. Det var för att den var delad på hälften. Ett barn med autism behöver ha vissa saker i en särskild ordning hela tiden. En liten förändring i hennes vardag kan omedelbart förändra hennes dag. När vår servitris Lauren kom tillbaka till vårt bord frågade jag om vi kunde beställa en ny cheeseburgare och bara lägga till det på notan. Hon såg orolig, så jag förklarade att Arianna har autism, och med det så tror hon att hamburgaren var trasig eftersom den var halverad. Och då kan hon inte äta den. Jag sa till Lauren att jag var medveten om hur dumt det lät, men om vi kunde få en ny så betalade vi gärna för den, för det var inget fel på den cheeseburgaren vi fick från början.
Lauren var så snäll och bara log. Sedan gick hon fram till Arianna och sa: ”Gav jag dig en trasig cheeseburgare!? Vet du vad, jag får be dem att laga en ny!”
Jag älskade det här, för i stället att bara ta bort cheeseburgaren från bordet så berättade hon för Arianna vad hon gjorde. Det må låta obetydligt, men genom att prata med Arianna och förklara, så undvek vi en total härdsmälta. Restaurangchefen, Bradley Cottermole, kom senare till vårt bord, gick ner på knä och sa till Arianna: ”Jag hörde att vi gav dig en trasig cheeseburgare! Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för det! Vi kommer att göra en helt ny till dig, som inte är trasig och med saltgurka på. Jag tar med lite extra strips som du kan mumsa på när vi tillagar den, okej?”
Några minuter senare kommer Lauren tillbaka med cheeseburgare nummer 2. Då säger Arianna: ”ÅH TACK SÅ MYCKET! Du lagade min cheeseburgare!”
När Lauren gick från bordet satt Arianna där och stirrade på hennes nya hamburgare. Hon var så djupt försjunken i tankarna… Bara stirrade på den… Sedan brast hon ut i ett stort ”ÅH, jag har saknat dig!” och började pussa på hamburgaren om och om igen. Jag visade Lauren bilden och hon sa: ”Jag tror vi glorifierade hamburgaren lite för mycket!”. Hon skrattade högt och undrade om vi kunde visa bilden för resten av personalen. Hon kom tillbaka några minuter senare och sa att alla i personalen skrattat och varit så glada när de sett bilden.
Jag blev så rörd av den här upplevelsen. Särskilt eftersom jag vet att det finns familjer som blivit ombedda att lämna restauranger när deras barn med autism varit splittrade. Jag förväntade mig en del när det här hände baserat på tidigare erfarenhet, men jag förväntade mig INTE ett sådant vänligt och tillmötesgående beetende från Lauren och Bradley.
Alla, från servitrisen till chefen, spelade stor roll i vad som många inte anser vara en särskilt stor sak. Men det påverkade hur resten av vår dag blev. Jag vet… En cheeseburgare avskuren på mitten kan bokstavligen talat göra eller förstöra vår dag. I det här fallet, tack vare personalen bemötande, gjorde det vår dag. Och jag är säker på att Arianna förgyllde minst en av de anställdas dag med hennes förtjusande personlighet. Tack.”
Dela gärna dessa tänkvärda ord vidare. Vi kan alla göra stora skillnader i någons liv genom små, enkla gester. Det borde vi påminna varandra om varje dag.