Jag ramlade över den här historien av en slump – och hade då ingen aning om att den skulle återställa min tro på mänskligheten.
Det var en helt vanlig dag för Lisa Lemming Jackson, från Georgia, USA. Hon åkte till affären för att handla, och stötte där på en äldre man som verkade vara i behov av hjälp.
Vad som händer därefter är en manifestation för det goda i den här världen. Att de goda gärningar som människor fortfarande delar med varandra beyder någonting, trots alla svåra konflikter i vår värld. Lisa, den äldre mannen i behov av hjälp och personalen på mataffären, är ett tydligt bevis på at vi fortfarande bryr oss om våra medmänniskor.
Fortsätt att läsa och du kommer förstå varför.
Det var i början av augusti som Lisa Lemming Jackson var och handlade på sin lokala mataffär i Georgia, USA.
När hon vandrade mellan varuhyllorna fick hon plötsligt ögonkontakt med en äldre herre i slitna kläder. Han såg verkligen ut att behöva hjälp.
Och hennes magkänsla hade helt rätt – läs Lisas egna ord om händelsen nedan:
”Har precis tillbringat runt 2 timmar med en äldre herre på snabbköpet. Det började bara med att jag log mot honom, vi fick ögonkontakt…
När jag gick förbi honom såg det ut som att han behövde något. Jag gick tillbaka och frågade om jag kunde hjälpa honom. Hans ögon fylldes med tårar och han sa:
’Jag har koloncancer (tjock- och ändtarmscancer) och det har skett en riktigt hemsk olycka.. Om jag ställer mig upp från vagnen kommer alla få veta… Vad ska jag göra?’
Synen av hans förlorade värdighet lämnade mig med en klump i halsen.
Jag såg till att personalen snabbt hämtade papper och kalsonger. De tog diskret med honom till personaltoaletten där han fick nya kläder.”
”Han grät och bad om ursäkt.
Han sa att han var tvungen att skynda sig eftersom hans fru var ensam. När vi gick till kassan upptäckte vi att alla hans varor var packade och på något sätt betalade.
Han grät ännu mer.”
”Han berättade att han varit med i både Vietnam- och Koreakriget och att han älskade sitt land, men fram till idag trodde han att hans land glömt bort honom.
Vi grät och jag delade mina egna bekymmer och rädslor med honom… Han gav mig några goda råd och uppmuntrade mig att tro att mänskligheten kanske trots allt fortfarande bryr sig om varandra.
Idag fick jag ett bevis på det.
Visst är denna kvinna ett väldigt bra exempel på att små gärningar kan betyda så mycket?
Dela gärna historien vidare om du håller med!
