Det finns alltid en skam i att tappa bort värdefulla saker, särskilt om det var en gåva från någon annan.
När 87-åriga Mary tappade bort sin vigselring efter att ha påtat i trädgården vände hon upp och ner på i princip varje sten för att hitta den. Men tyvärr, så förblev den borttappad. Det skulle dock inte visa sig vara för alltid.
Sista gången Mary Grams såg sin vigselring var 2004, på familjens gård i kanadensiska Alberta. Efter att ha letat febrilt insåg hon att ringen verkligen var borta, och skammen var för stor för att berätta det för maken. Istället köpte hon en ring som liknande vigselringen, för att inte såra mannens känslor.
– Jag kanske gjorde fel men man blir så uppjagad, säger Mary Grams till BBC News.
Men så en dag, 13 år senare, hittar Marys svärdotter något som blänker i morotslandet. På en jordig och missbildad morot satt den: Marys vigselring.
När Marys son, som tagit över gården, fick se ringen förstod han direkt att det var hans mammas. Mary kunde inte tro sina ögon när hon fick se var ringen varit i alla år, och i efterhand ångrar hon att hon inte berättat om den för sin make.
– Om jag går ut ska jag lägga den på en säker plats. Det är vad jag borde ha gjort då också, säger Mary.
Även om det tog tid, så skulle Marys ring komma tillbaka till henne, där den hörde hemma. I hela 13 år var den borta. Det är såna här saker som får en att fundera på om ödet faktiskt är förbestämt.