Sjuksköterskan tror inte familjen ser, men när mamman tittar närmare kan hon inte längre hålla tyst

Cancer är nog det värsta jag vet i hela världen. I synnerhet när det drabbar små barn.

Shelby och Jonathan trodde att deras tvååriga dotter Sophie hade drabbats av allergi. Hon hade lite svårt att andas och doktorn trodde det var astma. Men det skulle visa sig vara tusen gånger värre än så.

Sophie skulle få göra ett allergitest några dagar senare för att avgöra vad hon var allergisk mot. Men hon hann aldrig göra det testet.

En natt slutade hon andas.

Det är alla föräldrars mardröm. Shelby och Jonathan kastade sig på telefonen och ringde ambulans, och några minuter senare var de på väg till sjukhus.

Väl där kunde läkarna konstatera att det var något betydligt värre fel på Sophie än astma och allergier. Hon hade drabbats av T-cellslymfom. Cancer.

Sedan dess har Sophie spenderat månader på sjukhus och fått kemoterapi. Trots att hon kämpade hårt så spred sig cancern.

Kemoterapin har påverkat hennes förmåga att gå, prata använda sina händer och äta. Just nu förbereds hennes svaga kropp för en stamcellsoperation.

Sophies mamma, Shelby, vakar ständigt vid sin dotters sida. Ibland har hon så mycket att tänka på att hon glömmer bort att ta hand om sig själv. Det enda som är viktigt är att Sophie blir frisk.

Föräldrarna har satt upp en Facebooksida för att berätta om Sophies kamp mot sjukdomen. De vill att släkt och vänner ska kunna följa sidan och uppdatera sig om hur Sophie mår. Sidan heter Sophie The Brave (Sophie den modiga).

Men det är fler än familjen som följer sidan. I dagsläget är det över 12 000 personer som följer Sophies resa.

Ett inlägg på sidan har blivit väldigt uppskattat. Andra mammor med sjuka barn känner så väl igen sig i Shelbys ord. Det handlar om sjuksköterskorna och den andra personalen som tar hand om Sophie på sjukhuset.

Så här skriver mamma Shelby:

”Jag ser er. Jag sitter på den här soffan hela dagarna och jag ser er. Ni anstränger er för att jag och mitt barn inte ska se er. Jag ser hur era ansikten sjunker ihop lite när hon ser er och gråter. Ni försöker ta bort hennes rädslor för att vinna över henne. Jag ser hur ni tvekar innan ni sticker henne eller drar bort bandage. Ni säger ”förlåt” fler gånger på en dag än jag säger ”tack”.

Jag ser de där armbanden ni har på armarna och på era stetoskop, ett för varje barn ni tagit hand om och älskat. Jag ser hur ni stryker handen över hennes lilla skalliga huvud och bäddar täcket runt hennes kropp. Jag ser hur ni håller om den gråtande mamman som fick dåliga nyheter. Jag ser hur ni försöker jobba vid datorn samtidigt som ni håller om barnet vars mamma inte kan vara där på sjukhuset.”

”Ni lägger allt som händer i ert liv åt sidan i 12 timmar för att ta hand om väldigt sjuka, och ibland döende, barn. Ni går in i varje rum med ett leende oavsett vad som händer där inne. Ni kommer in till Sophie för att kolla till henne även om hon inte är er patient. Ni ringer läkaren, blodbanken och apoteket så många gånger som det behövs för att ge mitt barn vad hon behöver. Ni kollar till mig lika ofta som ni kollar till henne. Ni lyssnar på mitt prat i 10 minuter, trots att ni har så mycket annat att göra.”

”Jag ser er. Vi alla ser er. Inga presentkorgar eller kort i världen kan uttrycka hur uppskattade ni är. Ni är Jesus för oss varje dag. Våra barn skulle inte få vad de behöver utan er. Mammor som jag skulle bli galna och inte känna sig hörda utan er. Ni räddar våra barn och vi skulle inte klara detta utan er.”

Shelbys inlägg har fått över 27 000 gillamarkeringar, och jag förstår verkligen varför. Dessa fantastiska sjuksköterskor och annan personal på sjukhuset behöver verkligen hyllas! Vilket fantastisk arbete de gör. 

Nu hoppas vi att Sophie snart blir frisk. Faktum är att familjen nyligen fick ett positivt besked – Sophies cancer är nästan helt borta!

Dela gärna mamma Shelbys ord om personalen på sjukhuset, så fler kan läsa om vilket fint arbete de gör!