Tinney Davidson och hennes make hade en daglig rutin. Varje morgon och eftermiddag vinkade de glatt studenterna som var på väg till skolan.
Från början tyckte barnen att det var en aning märkligt. Vilka var egentligen det där gamla paret som alltid vinkade till dem och verkade så glada? Men för barnen blev det till slut också en vana. En väldigt trevlig sådan! Det var ett sånt där litet ögonblick som fick en att le åt livet.
Åren gick och varje dag fortsatte de att vinka till varandra. En dag gick Tinneys make bort – men traditionen fortsatte. Tinney fortsatte att vinka till skolbarnen sittandes ensam i vardagsrummet. Och de där stunderna, när de glatt vinkade tillbaka och såg henne, betydde mer än någonsin.
Skolbarnen insåg värdet av traditionen – och bestämde sig för att göra någonting alldeles extra för att visa hur mycket de tyckte om henne.
Skolbarnen knackade på Tinneys dörr. Hon blev väldigt glad, men också väldigt överraskad. De bad henne nämligen att följa med till skolan. Där överöstes Tinney med gåvor, kramar och små härliga brev som visade att hon verkligen inte var ensam. Alla på skolan visste vem hon var – och ville visa att de fanns där för henne när som helst. ”Jag blir helt överväldigad av det här. Det här helt fantastiskt”, sa en tårögd Tinney när hon intervjuades på skolan.
Kolla in ögonblicket här nedanför. Det är verkligen omöjligt att inte bli berörd! Stor tumme upp till dessa skolbarn.