Generationer efter generationer har vuxit upp med tv-skärmen och profiler har kommit och gått.
1958 klev Leo Rannaleet in för första gången på SVT och levererade vädret till svenska folket.
Snabbt blev han ett folkkärt ansikte hemma i tv-sofforna och den kända meterologen lämnade sedan kanalen efter över tio år.
Snart fyller tv-stjärnan 94 år och vi fick en pratstund med den legendariska tv-stjärnan om vad som hände efter kamerorna slocknat.
Det är kanske svårt att tänka sig att alla inte alltid har haft tillgång till tv.
Nu för tiden är det en vana som vi tar för givet och vi har tusentals olika filmer och serier att välja emellan.
Det var på många sätt en helt annan värld när svenskarna fick bänka sig framför tv-skärmen och se Leo Rannaleet leverera vädret.
Men vägen till tv-rutan har varit lång för Leo.
Flydde hemlandet med familjen
Tv-legendaren levde sina första år i Estland tillsammans med föräldrarna.
Men när tyskarna ockuperade landet fick de fly från sitt hem för att hitta ett bättre i Sverige.
Mamman hade redan flytt till Tyskland, medan Leo och hans pappa hade siktet inne på Sverige.
– Vi ville inte stanna i Sverige, vi ville bara avvakta och se om det skulle bli annorlunda efter kriget. D¨å skulle vi kunnat åka hem tillsammans, säger Leo Rannaleet till Newsner.
Och den första tiden i det nya landet blev svår.
Efterlängtade återföreningen
Hans pappa tog arbete som skogsarbetare i Örebrotrakten, där också Leo fick arbete.
Det hårda arbetet var krävande och det kom knappt in några pengar.
När det estniska gymnasiet i Sigtuna bildades 1945 såg Leo sin chans.
Han och pappan flyttade till Uppsala, där pappa hade fått jobb och Leo kunde börja sin utbildning.
Efter en tid i Sverige återförenades hela familjen när deras begäran om att Leos mamma skulle få komma till dem från Tyskland.
Och att Leo skulle jobba som meteorolog beskriver Leo som en tillfällighet.
Erbjudandet som förändrade allt
Det var under studierna på universitet som han fick ett oväntat jobberbjudande som i sin tur skulle leda till tv-karriären hos SVT.
På universitet befann sig Leo precis som vanligt när han återigen fick sällskap av samma man bredvid sig.
Personen som höll föredraget pratade om meterologi.
– Vi började prata och min svenska var mycket dålig. Han förstod att jag var fattig, jag hade inget jobb, inga pengar eller något studielån. Så en dag när vi hade lektioner så sa han ”du kan få jobb hos min far”, säger han.
Han ställde sig frågandes kring erbjudandet och bad om att få veta vad det handlade om för jobb.
– Då svarar han: Han är professor i meteorologi.
Men även om jobberbjudandet kom då menar Leo att han nog redan intresse för yrket innan kamratens ord.
– Min pappa var en av de första flygarna hemma i Estland, privatflygarna det vill säga. Han bestämde sig för att segelflyga utan motor från Tallinn till Helsingfors över finska viken. Det tog ett par timmar utan motor.
Leos pappa berättade om resan och hur vädret påverkat resan – då hade ett intresse fötts.
Började jobba av en slump på SVT
Leo Rannaleet blev anställd på Uppsala universitets meterologiska institut, innan han hamnade på SMHI 1952.
Det var också på denna arbetsplats som han skulle halka in på SVT.
När han och kollegorna fick en förfrågan på arbetet, öppnades dörren mot tv-karriär.
– Jag jobbade på SMHI där också Bengt Thorslund arbetade och då frågade tv-folk då om de kunde få en meterolog en eller två dagar i veckan. Då fick vi begära tillstånd för att få överhuvudtaget uppträda. Då var det till och med så att man inte fick ta extrajobb eller extra uppdrag.
– En meterolog skulle inte larva sig.
Väl på plats var det allvar.
Det var tre minuters arbete i rutan. Och det fanns ingen möjlighet att repetera.
Det meterologen sa på tv skulle bli rätt och riktigt med en gång.
Det var innan ”Aktuellt” ens hade börjat sändas i tv, och vädret inte hade fått den plats i tablån som den har i dag.
– När det började så var det en gång i veckan och då var det Bengt Thorslund. Sen var det två dagar med Gösta Salomonsson.
Vädret ritades upp på stora pappersark för hand med krita eller tuschpenna.
– Ja det fanns ju inga datorer eller beräkningar som det finns i dag.
Att det fanns så lite utbud då jämfört med i dag, gjorde att Leo snabbt blev känd.
– Skillnaden då var att folk hade inte tv och det var ganska sällsynt kanske med väder. Det var inte många meterologer som fanns, så på det sättet blev man ju känd.
Träffade aldrig kollegorna
Men även om Leo var där under flera år, beskriver den tidigare tv-stjärnan kontakten med kollegorna som begränsad.
– Man tillhörde inte SVT, utan man tillhörde SMHI. Man gick bara dit och gjorde sitt framför kameran och träffade sällan några egentligen.
De få mötena som faktiskt blev av, var inte framför kamerorna utan i sminklogerna.
– De sminkade alla som skulle uppträda där, skådespelare, Tage Erlander bland annat. Det var bara väldigt kort, det fanns inga genomgående diskussioner utan man var bara egentligen gäst där på den tiden.
– För mig var det kanske lite annorlunda. Jag var ju invandrare och jag var inte svensk. Jag hade inte så bra svenska så det var ganska konstigt att de valde mig.
Efter åren i tv-rutan fick Leo mersmak och ville ut i världen 1969.
Flyttade utomlands med familjen
Han tog tjänstledigt från SMHI och flyttade till Genève, Schweiz där de hade högkvarter just för meterologiska världsorganisationen.
De hjälper U-länder med experthjälp, och då sökte han jobbet där och hamnade i Nepal.
Men han var inte ensam.
Med sig hade också Leo Rannaleet sina tre barn och hustrun. Den yngsta dottern var bara 3 år.
1974 gick Leo och hustrun skilda vägar, och under deras äktenskap åkte barnen och frun med, medan andra gånger stannade familjen i Sverige.
– Barnen gick i skolan här och de blev ju stora. Den yngsta gick i skola i Schweiz och de två äldsta tog studenten i Sverige.
Och arbetet för Leo fortsatte.
– Jag hjälpte till att bygga upp deras väderstation med utbildning. Jag var den som begärde pengar av FN för Nepals upprustning under fyra år.
LÄS MER: 9 tv-meteorologer vi aldrig glömmer – hur många känner du igen?
Arbetade med FN
Efter utlandsresan återvände Leo till Sverige, denna gång återigen på SMHI men i Norrköping.
– Då var det andra tider. Då hade andra meteorologer kommit till SVT. Till exempel Pohlman (John, reds anm.) och han blev ju känd.
Leo tog sig an jobbet som chef, men tröttnade efter en tid.
Denna gång åkte flyttlasset återigen utomlands till högkvarteret i Genève.
– Jag blev den i högkvarteret, den enda meterologen som FN kallade på ifall det behövdes. På det sättet fick jag möjlighet att få resa mycket i Afrika, Zimbabwe, Mellanöstern, Pakistan, Indien, Malaysia.
Det blev ett par år där innan det var dags att sluta.
Njuter av livet som pensionär
Leo gick i pension och fortsatte att jobba med väder, men då som konsult under en tid.
– Sedan jag gick i pension har jag i stort sett gett upp allt det där om meteorologi. Jag följer vädret och är intresserad, men mest som annat folk. Jag har inte sysslat med det sen jag slutat då jag känner att jag har sett det mesta.
Istället trivs Leo att greja med sommarstugan och njuta av att umgås med barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Men han har aldrig glömt sitt arv i Estland.
– När jag började hade jag inga pengar men när jag blev pensionär blev det mer pengar. Det blev en stipendiefond i Estland för meterologer eller studerande.
Tv-legendaren fyller snart 94 och njuter av livet som pensionär.
Bostaden han bor i Uppsala, har en minst sagt speciell historia.
– Pengar hade vi inte när vi kom till Sverige. Vi gick till banken och de sa att inga utlänningar får lån. Vi hade inte medborgarskap först. Så småningom lyckades vi få Riksbanken att bevilja lånet.
Banken behövde tio procent till insatsen. Så familjen fick tre borgenärer: Leos professor, mammans chef och pappans chef.
Sommaren 1950 flyttade de in i lägenheten, Leo, hans föräldrar och mormor.
Fyller snart 94 år
I dag är den speciella lägenheten sedan länge bara Leos.
Och inför att fylla 94 år känner Leo inte något speciellt.
–Man känner ju det på det sättet att mina barn blir pensionärer. Annars känner jag mig precis som tidigare.
Leo berättar att hans syn, hörsel och balans har blivit sämre men efter att ha opererats har det blivit bättre.
– Jag har opererat hjärtat och ögonen men efter det har det blivit bra. Jag försöker gå till Ica här varje dag och ta en promenad. Jag klarar allt själv och har ingen hemtjänst. Ibland kommer barnen eller så och hjälper till.
Stort grattis i förskott på födelsedagen! Vi önskar dig allt gott!
Minns ni de kända meteorologerna? Titta i klippet nedan för lite nostalgi.