Erika Aittamaa var gift med August och tillsammans bodde de tillsammans med sina 8 barn i huset i Pajala. I slutet av 1800-talet var tiderna tuffa. Pengarna räckte inte till för att försörja hela familjen och paret behövde hitta en lösning. Erika funderade och fann en genial sådan. Den räddade hennes familj från svält – och är i dag världsberömd.
Erika var väldigt duktig på att sticka, och en dag kom en man hem till familjen. Han ville att hon skulle sticka ett par vantar. Mannen ville kort och gott ha ett par rejäla ullvantar och vände sig till Erika eftersom han visste att hon var duktig på att sy och sticka. Det berättar Minnenas Journal.
Resultatet var dock inte av önskad kvalité. Mannen återvände efter en tid och var missnöjd med att vantarna blev stela och hårda på grund av kyla. Erika fick då den geniala idén att tvätta och rugga vantarna flera gånger vilket gjorde dem mjuka. Resultatet var strålande och mannen berättade för alla i området hur bra hennes vantar fungerade. Det ni kanske inte vet är att Erika då skapade den världsberömda Lovikkavanten som de flesta av oss har använt i vår barndom.
Innan hon var riktigt nöjd med resultatet la hon till de traditionella samefärgerna och flätad tofs med snodd. Detta för att man skulle kunna hänga upp dem på tork. Efterfrågan på vantarna var stor och Erika fick till och med lära upp kvinnor i trakten att kunna sy Lovikkavanten som nu användes av alla. Uppfinningen skapade en egen liten industri för Erika som först 1961 fick patent på Lovikkavanten som räddade hennes familj från svält och skapade en världssuccé som ingen trodde var möjlig. Allra minst Erika själv som endast ville dryga ut hushållskassan. Enligt Minnenas Journal blev Erika intervjuad av en lokaltidning 1936 och svarade så här på frågan om hur hon kom på Lovikkavantarna: ”Det var Gud som gav mig en fingervisning och hjälpte mig, så att vi kunnat uppfostra barnen utan att anlita hjälp från andra.”
Källa: Minnenas Journal.
Vilken kvinna! Dela gärna om du inte heller hade en aning om Lovikkavantens ursprung.