Coronapandemin håller ett fortsatt hårt grepp om världen.
Här är allt vi vet om vaccin mot covid-19.
Vanligtvis tar det år att ta fram ett nytt vaccin. Men runtom i världen är det flera vaccin mot covid-19 som har godkänts och vaccineringen pågår i flera länder.
Än så länge är det fyra vaccin mot covid-19 som är godkända av EU-kommissionen.
Den 11 januari godkändes det fjärde vaccinet av EU-kommissionen för användning i EU. Det handlar om vaccin från företaget Janssen som nu är godkänt för användning på personer över 18 år.
Janssens vaccin ges i en dos, till skillnad från de tre tidigare vaccinerna som ges i två doser för att ge ett grundskydd mot covid-19, uppger Folkhälsomyndigheten.
Den 29 januari meddelades att EU:s läkemedelsmyndighet godkänner Astra Zenecas vaccin. Tidigare har vaccinet inte rekommenderats för äldre, men den 4 mars meddelade Folkhälsomyndigheten att vaccinet nu även rekommenderar för det är äldre är 65 år, enligt DN.
Den 16 mars beslutade Folkhälsomyndigheten om ett uppehåll i användningen av Astra Zenecas vaccin. Den 18 mars fastslog EMA, europeiska läkemedelsmyndigheten, att Astra Zenecas vaccin mot covid-19 kan fortsätta att användas efter att ha granskat rapporterade misstänka biverkningar, enligt SvD.
Den 6 januari godkände EU samt Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) Modernas vaccin mot covid-19, enligt SVT Nyheter.
Den 21 december meddelade både EU:s läkemedelsorgan EMA och EU-kommissionen att de godkänner vaccinet från Pfizer/Biontech, enligt SVT Nyheter.
Vaccineringen med Pfizer/Biontechs vaccin inleddes i Sverige den 27 december.
Vem utvecklar coronavaccinen?
Sverige har hittills tagit ställning till, och tecknat avtal med, fem vaccintillverkare. Astra Zeneca, Pfizer, Moderna, Janssen-Cilag och Curevac. Det handlar om EU-gemensamma avtal, det skriver SVT.
– Genom att teckna flera avtal ökar vi chansen för att Sverige får tillgång till just det eller de vaccin som blir godkända för användning, sa Lena Hallengren (S) under en pressträff den 24 november och fortsatte:
– Vi vet att det kostar lite mer och att vi troligen får mer än vad vi behöver, men alternativet vore att vi riskerar att stå utan, och det vill regeringen inte riskera.
Vaccinet från Pfizer/Biontech godkänns i EU
Den 21 december meddelade både EU:s läkemedelsorgan EMA och EU-kommissionen att de godkänner vaccinet från Pfizer/Biontech. Det betydde att Sverige och övriga EU-länder fick klartecken att börja vaccineringen mot covid-19.
– Det här är verkligen en historisk vetenskaplig bedrift. På mindre än ett år har ett vaccin mot en ny sjukdom utvecklats och auktoriserats, säger Emer Cooke som är chef för EMA, enligt SVT Nyheter.
Richard Bergström, Sveriges vaccinsamordnare, håller med om att det är enorm bedrift och positiva nyheter.
– Det är jättegoda nyheter. Det är första covid-19 vaccinet som blir godkänt i EU och även för Sverige. Det är en stor dag.
Första personen i världen att vaccineras mot covid-19 med Pfizer/Bionetchs vaccin
90-åriga Margaret Keenan blev den första personen i världen att vaccineras med Pfizer/Bionetch vaccin mot covid-19. Den 8 december, i den engelska staden Coventry, fick Maggie ta emot sprutan av sjuksköterskan May Parson.
– Jag känner mig så privilegierad (…) äntligen kan jag se fram emot att tillbringa tid med familj och vänner efter att ha varit ensam under stora delar av året, säger hon enligt BBC.
Vaccinstart i Sverige
Vaccineringen med Pfizer/Biontechs vaccin inleddes i Sverige den 27 december, samma ska gällde för hela EU.
Fram till den 16 mars 2021 hade 1 201 988 personer i Sverige vaccinerats mot covid-19. 358 014 av dessa hade fått den andra dosen, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten.
Hur många vaccinleveranser får Sverige?
I nedanstående tabell, som är tagen från Folkhälsomyndighetens hemsida, visas långtidsprognos för vaccinleveranser till Sverige under 2021 fram till och med juni.
Antal vaccindoser baseras på EU:s förhandsavtal med olika vaccinleverantörer. Den innehåller även vaccin från Cureva, som inte är godkändt i nuläget, men som eventuellt blir godkänt under våren. Alla siffror är preliminära och stora förändringar kan komma att ske, skriver Folkhälsomyndigheten.
Pris för coronavaccinen i Sverige
Under en presskonferens den 4 december meddelande statsminister Stefan Löfven att coronavaccinet i Sverige kommer att vara kostnadsfritt för alla medborgare.
– Ingen ska behöva avstå från trygghet. Det är höghus, det är byar, det är norr och det är syd, sa Löfven på pressträffen.
Hur ges vaccinen?
Vaccinen från Pfizer/Biontech, Moderna och Astra Zeneca behövs ta i två doser. Vaccinkandidaten från Pfizer tas med tre veckors mellanrum, och Modernas med fyra veckor. Förhoppningen är att immuniteten efter det ska stanna i ett år.
Prioriteringsordning för vaccinen
Många undrar vilka får coronavaccin först.Vaccineringen mot covid-19 sker enligt Folkhälsomyndighetens prioriteringsordning.
Fas 1
I en första fas, som inleddes i slutet av december 2020, vaccineras de som bor på särskilda boenden för äldre eller har hemtjänst enligt socialtjänstlagen, personal som arbetar nära dessa personer och vuxna som lever tillsammans med någon som tillhör denna riskgrupp.
Fas 2
Fas två inkluderar alla från 65 års ålder samt personer med vissa medicinska tillstånd, som dialys och transplanterade, detta meddelade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson på en presskonferens den 4 februari. Tidigare var det 70 år och äldre i fas 2.
Fas 3
Fas 3 handlar först om de som är 60–64 år, och sedan de mellan 18 och 59 som har en riskbedömning.
Fas 4
I fas 4 ingår övriga mellan 18 och 59 år, som inte ingår i en riskgrupp.
Ska barn få coronavaccin?
Enligt Johan Carlson bedöms inte barn under 18 behöva vaccin mot covid-19.
Carlson säger att vaccin kommer att utgöra ett viktigt verktyg för att bekämpa pandemin, både för att hindra spridning och för att skydda riskgrupper från att bli allvarligt sjuka. Men han har också sagt flera gånger att ett vaccin inte löser pandemin, det skriver SvD.
Ska gravida vaccinera sig mot corona?
Det har rapporterats att gravida och ammande kvinnor inte ska vaccineras till en början.
”Till en början erbjuds inte vaccination till personer som är 17 år eller yngre, gravida eller ammar”, skrev Folkhälsomyndigheten i ett informationsblad, enligt Expressen.
Myndigheten skriver vidare att detta kan komma att ändras ”allt eftersom kunskapen ökar”, och att särskilda fall kan diskuteras med behandlande läkare utifrån vilket vaccin det handlar om, och patientens hälsa i övrigt.
Finns coronapass i Sverige?
Under en presskonferens den 4 februari meddelade socialminister Lena Hallengren och digitaliseringsminister Anders Ygeman att Sverige öppnar för att införa coronapass. Det pågår ett arbetar för att få till en internationell standard för vaccinationsintyg som ska finnas tillgängligt till sommaren.
– Nästan lika efterlängtat som själva vaccinet. Ett kvitto på att du fått sprutan, kanske en möjlighet att åka utomlands, sa Hallengren under presskonferensen.
Enligt Hallengren krävs att intygen fungerar internationellt, och därför måste de vara erkända av världens länder. De svenska intygen ska följa den internationella standarden. Inriktningen är samma som Danmark meddelat.
Vaccin baserat på förkylningsvirus
Astra Zeneca utvecklar ett adenovirusvektorvaccin, som är baserat på ett förkylningsvirus som försvagas för att inte orsaka sjukdom. Väl i kroppen får vaccinet cellerna att tillverka virusproteiner – immunförsvaret skapar då antikroppar mot detta, enligt NYTeknik.
Skillnader mellan vaccinen
Vaccinet från Astra Zeneca, som är ett så kallat adenovirusvaccin. Det man gör är att man odlar fram delar av coronavirus som stoppas in i ett förkylningsvirus, som kroppen sedan skapar ett skydd mot.
Vaccinkandidaten från Astra Zeneca är det som är mest lätthanterligt då det kan hålla i mellan 2-8 grader i en ljusskyddad miljö, skriver Expressen.
Moderna och Pfizer/Biontech utvecklar båda RNA-vaccin, det betyder att det är kroppens egna celler som triggas för att skapa ett skydd mot covid-19.
Det finns dock en viktig skillnad mellan de båda vaccinkandidaterna, nämligen temperaturkänsligheten. Modernas vaccin ska kunna förvaras i kylskåpstemperatur i 20 dagar.
Pfizer/Biontechs vaccinkandidat behöver förvaras i minus 70 grader, vilket kan vara problematiskt.
Frystorkade vaccin
Men Pfizers håller redan på att utveckla en frystorkad variant. Bolaget säger att detta skulle underlätta leveranskedjan och gynna lagringen av vaccinet i utvecklingsländer, det skriver DN.
Ryska Sputnik V
Även Ryssland planerar att gå över till en frystorkad variant av sitt covidvaccin Sputnik V. Detta för att det ska vara lättare att transportera det. I nuläget måste det vaccinet förvaras i 18 minusgrader. Ryssland har redan testat en frystorkad variant som klarar vanlig kylförvaring i 2–8 grader.
– Vi förväntar oss att gå över till den frystorkade formen från och med ungefär i februari. En stor andel av doserna, om inte majoriteten, kommer att vara i den här specifika formen, säger Kirill Dmitriev, chef för den statliga ryska investmentfonden RDIF som finansierar och marknadsför vaccinet, till Reuters.
Ryssland inledde sin massvaccinering mot covid-19 med det ryska vaccinet Sputnik V lördagen den 5 december. Men vaccineringen är omdiskuterad, forskare menar att Ryssland prioriterar snabbhet framför säkerhet, skriver SVT Nyheter.
Biverkningar vaccin mot covid-19
Pfizer/Biontech och Moderna fas 1-studier påbörjades i mars 2020, därför vet man redan nu lite om biverkningarna. Men dessvärre vet man inte allt om långtidsbiverkningar.
Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys på Karolinska, förklarade i ”Efter fem”, enligt Expressen, att biverkningarna man känner till i dag handlar om klassiska biverkningar, som exempelvis feber.
Förhoppningen är att vaccinationen ska innebära att man har mycket lägre smittsamhet om man blir smittad.
Biverkningar coronavaccin
– Det är de klassiska vaccinbiverkningarna. Feber i någon dag, ont i huvudet. Ont vid injektionsstället i några timmar eller ett dygn. Man kan bli trött och hängig. Men det går över inom 24 timmar, även om ett fåtal hänger kvar längre, sade hon i programmet och fortsatte:
– Sen kan vissa få högre feber, man kan gardera detta. Men det är ingenting som avviker från det vanliga.
Skyddar vaccin mot corona?
Matti Sällberg förklarar vidare att trots att man vaccinerar sig kan man fortsätta att sprida smittan. Detta eftersom vaccin inte skyddar mot infektion, utan mot sjukdom.
– Det vi hoppas, men inte vet, är att själva vaccinet ska korta ner den tiden som man blir smittad och bär på viruset till en väldigt kort tid med väldigt lite virus. Förhoppningen är att vaccinationen ska innebära att man har mycket lägre smittsamhet om man blir smittad, säger Sällberg.
Fler positiva för att vaccinera sig mot covid-19
En undersökning gjord av Aftonbladet/Demoskop den 21 januari visade att allt fler svenskar vill vaccinera sig mot covid-19.
– Svenska folkets benägenhet att vaccinera sig så fort som möjligt har ökat från 58 procent i slutet av december till 63 procent i mitten av januari, säger Karin Nelssons, Demoskops vd, till Aftonbladet.
Undersökningen visade också att andelen svenskar som inte vill vaccinera sig krymper.
– Vi såg i december att andelen personer som inte ville ta vaccin halverats, och nu är det i princip ytterligare en halvering, bara 6 procent.
Karin Nelsson säger att opinionen svängt beror till stor del på att vaccinet hittills fungerat tämligen väl.
– När vi gjorde den första mätningen hade vaccinet precis blivit godkänt. Då var det många som tyckte att det hade tagits fram under väl kort tid och var oroliga för biverkningar. Nu har det pågått ett tag och folk har sett att det verkar fungerar ganska väl, det finns inga omedelbara fel.
