Alla Instagram- och Facebookanvändare har nu fått valet att betala för sina konton. Ett faktum som genast ledde till rykten om att ägaren Meta skulle börja kartlägga gratisanvändarna ännu mer.

Men förändringen har en helt annan förklaring.

När Facebooks och Instagrams betalversioner lanserades i början av november ställdes samtliga användare i EU inför ett val – att fortsätta kostnadsfritt eller skaffa ett abonnemang för att bli kvitt annonser.

Många gjorde troligtvis knapptrycket utan att blinka: Nej till mer kostnader. Men vad är det man som användare då har tackat ja till?

Osäkerheten i samband med skiftet ledde bland annat till att ett kedjebrev fick stor spridning med uppgifter om att Facebook nu skulle börja kartlägga användarna ännu mer.

Allt används redan

Men enligt Brit Stakston, mediestrateg med inriktning på bland annat sociala medier, finns det ingenting att vara orolig över som gratisanvändare.

– Det är inte så att du har skrivit under på att bli spårad mer än vad man redan blir i form av din egen information, din platsdata och användningsdata, säger hon.

Redan i dag använder Meta all information du publicerar – inlägg, bilder, vad du gillar, vad du tittar extra mycket på, vilka vänner du interagerar med och vilka sidor du följer. Allt för att göra reklamen mer träffsäker.

För 149 kronor i månaden slipper du nu som användare viss riktad reklam. Vad som mer ingår i priset råder det fortfarande viss oklarhet i. Om du som betalanvändare tror att framtiden innebär en helt spårningsfri upplevelse går du däremot bet.

– Det är inte så att apparna kommer att sluta följa ditt användarbeteende. Det behövs ju delvis för att tjänsten ska fungera, men du slipper annonserna, säger Brit Stakston.

Undvika EU-lagar

Lanseringen av en första betalversion för Instagram och Facebook kom som ett svar på nya EU-regler om krav på samtycke för att få samla in data.

Tidigare i år bötfällde bland annat Irlands dataskyddsmyndighet ägarbolaget Meta på mångmiljardbelopp för att ha brutit mot EU:s integritetslagar.

För Meta, som tjänar nästan alla sina pengar på annonsintäkter, blir de nya versionerna en prövning för att komma runt både boten och lagstiftningen, säger Brit Stakston.

– Det är ett försök att runda GDPR genom att få ett godkännande att fortsätta ge användarna riktade annonser för tillgång till en gratis plattform.

Enligt henne är sista ordet dock inte sagt från EU-håll.

– Frågan handlar om användarna har förstått vad de har gett samtycke till. Har de på riktigt ingått ett avtal där de har tackat ja till riktade annonser? Det återstår att se.

Fakta: Information som Meta samlar in

(TT)

• Oavsett vilken användartyp du är, gratis som betalande, har Meta, som äger bland annat Facebook och Instagram, rätt att samla in information om dig. Det innefattar bland annat:
• Uppgifter du skriver in när du skapar en profil, exempelvis e-postadress och telefonnummer.
• Det du gör som användare. Det omfattar vad du klickar på eller gillar, dina inlägg och foton samt meddelanden som du skickar. För att citera användarvillkoren innebär det att Meta får en ”icke-exklusiv, överlåtbar, underlicensierbar, royaltybefriad och världstäckande licens att vara värd för, använda, distribuera, modifiera, köra, kopiera, offentligt framföra eller visa, översätta och skapa bearbetningar/härledda verk av ditt innehåll”.
• Vad du har för vänner eller följare och vad de gör.
• Uppgifter om telefonen, datorn eller surfplattan som du använder.

Källa: Metas integritetspolicy