Kravet på specialkost har ökat markant i svenska grundskolor. På vissa håll kan kökspersonal få laga 20 olika rätter på en dag för att tillfredsställa allas behov, enligt tidningen Läraren.
– Föräldrar ställer helt andra krav på individuella anpassningar i dag. Jag är 54 år och när jag gick i skolan var det en kille i min klass som var allergisk mot fisk. Det var allt. Då var det rektorn som bestämde och inget man ställde krav på, säger Bo Norman, måltidschef i Västerås, till tidningen Läraren.
Det ökade kravet på specialkost i skolorna innebär att kostnaden höjs med 25-30 procent. Det kan exempelvis handla om alternativ till kött, mjölkfria produkter, eller helt veganska måltider.
20 olika rätter på en dag
Enligt experter som tidningen Läraren pratat med så är en femtedel av skolluncherna idag specialkost, vilket är en stor ökning jämfört med för många år sedan.
Personal på skolorna i Munkedals kommun berättar att man ett tag gjorde 20 olika rätter i köket för att tillgodose alla elever. När man insåg att det var alldeles för resurskrävande gick man över till att ha bufféer med olika alternativ. Där ska det finnas något för alla. Detta innebär dock att kostnaden sticker iväg.
Enligt siffror som tidningen Läraren presenterar så kostar lösningen mellan 350 och 400 miljoner kronor.
Inte bara allergier
Men det ökade kravet från föräldrar beror inte enbart på allergier och diagnoser. Enligt Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet, är maten ett sätt att visa upp sin ideologi samt politiska och religiösa ställningstaganden.
– Jag tycker skolan ska känna en trygghet i sitt erbjudande av två, tre, fyra rätter till lunch. Men om det breda materbjudandet ändå avvisas av eleven måste skolan uppmuntra till att ta med matlåda eller smörgåsar. Individens matideologi kan i vissa fall bli individens eget ansvar och egen kostnad, säger han till tidningen.
Richard Tellström tror inte att kraven om specialkost kommer att fortsätta öka. Snarare minska, på grund av kostnaderna.
För att inte behöva laga fler rätter än vad som anses nödvändigt har flera kommuner infört krav på intyg från vården, som visar att eleven behöver specialkost.