De ökningar i medellivslängd som varit tydliga under lång tid har stannat av. Ohälsosam mat, övervikt och stillasittande tros ligga bakom men även pandemin, enligt en internationell studie. Grannlandet Norge sticker ut.
Att den förväntade medellivslängden stadigt ökar är numera en etablerad sanning. Tack vare förbättrade levnadsvillkor och medicinska framsteg har snittet för hur länge vi lever ökat i stora delar av världen från 1900.
Men nu anas ett smärre trendbrott. Mellan åren 1990 och 2011 låg ökningen på 0,23 år i snitt i Europa. Därefter, perioden 2011 och 2019, sjönk ökningen till 0,15 år, visar en genomgång som publiceras i The Lancet Public Health.
Trenden är likadan i alla studerade länder i Europa – med ett undantag: Norge. Av de 20 undersökta länderna var vårt grannland det enda där ökningen fortsätter att öka.
Så länge lever människor
Den största nedgången i ökningstakt syns på de brittiska öarna, i England följt av Nordirland, Wales och Skottland.
I många länder kom sedan också ett slag mot medellivslängden under början av 2020-talet som en konsekvens av covidpandemin. Men i Sverige tillsammans med Irland, Island, Norge, Danmark och Belgien syns inte någon pandemieffekt på medellivslängden, enligt Lancet-artikeln.
Enligt forskarna drevs den ökade medellivslängden under åren 1990 till 2011 av färre dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar och cancer, delvis tack vare bättre folkhälsopolitik. Forskarna betonar behovet av långsiktiga insatser för att förbättra kosten och öka den fysiska aktiviteten.
2023 var medellivslängden för män i Sverige 81,6 år och för kvinnor 84,9 år, enligt Statistiska centralbyrån.
Rättat: I en tidigare version av texten beskrevs trenden för förändringen av medellivslängden felaktigt.