Skolverkets förslag – Slopa antiken i högstadiet: ””Efterkrigstiden är viktigare”

Skolverkets förslag om att antiken inte längre ska vara en del av högstadieundervisningen har väckt stor kritik.

Nu försvarar ledningen beslutet och menar att efterkrigstiden är viktigare för unga att lära sig om.

– Det är som att välja mellan pest och kolera, säger Anna Westerholm, chef på läroplansavdelningen till SVT.

Att historia är en viktig del av ungas utbildning är självklart för att bättre kunna förstå sin samtid och framtid.

Men under senaste tiden har Skolverket fått massiv kritik efter att de föreslagit att slopa antiken helt under högstadieundervisningen.

Ledningen menar då att det finns andra aspekter i historien som behöver vara med istället och att efterkrigstiden är ”något viktigare än till exempel forna civilisationer”, enligt läroplanschefen Anna Westerholm.

– Har man ingen kunskap om forntiden kan man inte ha någon respekt för framtiden heller, säger en kritisk Jenny Wallensten, forskare i antikens kultur och samhällsvetenskap vid Svenska institutet i Aten till Svenska dagbladet.

För Anna Westerholm kom inte kritiken som en chock.

– Kritiken var väntad. Vi var inte på något sätt överraskade. Men vi har ett totalt överlastat historieämne. Det är väldigt mycket som ska hinnas med på blotta 75 timmar i hela högstadiet, säger hon till SVT.

Skolverket: ”Som att välja mellan pest och kolera”

Flera kritiker har ställs sig frågandes till varför efterkrigstiden skulle vara mer viktig än antiken och det har Anna ett svar på.

– Det är som att välja mellan pest och kolera. Men ett av syftena med undervisningen är historiemedvetande, att förstå hur tidigare epoker påverkar nutiden, och då är efterkrigstiden väldigt, väldigt viktig. Så ur det perspektivet är den något viktigare än till exempel forna civilisationer. Det betyder inte att vi tycker att de är oviktiga. Men om allt ska med måste man nog ge det här ämnet fler timmar, säger Anna Westerholm.